Kommunikation i förskolan

Effektiv kommunikation kräver lyhördhet och empati. Det handlar om att lyssna aktivt på vad andra säger och försöka sätta sig in i deras perspektiv.

Effektiv kommunikation kräver lyhördhet och empati. Det handlar om att lyssna aktivt på vad andra säger och försöka sätta sig in i deras perspektiv. Genom att visa respekt för andras åsikter och känslor kan kommunikationen bli mer givande och öppen. För att ta ett personligt exempel så vill jag ha snabbt tempo när jag kommunicerar, helst svar på min fråga innan jag ställt den, annars svarar jag själv. För den som vill fundera innan hen svarar är jag en mardröm. På en ledarskapsutbildning för några år sedan fick jag möjlighet att arbeta med mig själv tillsammans med mer introverta personer. De gav mig rådet att vänta tre sekunder efter att någon sagt något innan jag pratade. Det var fascinerande svårt, men fungerade! Helt plötsligt kunde alla låta det sagda sjunka in och alla gavs möjlighet att svara.

Genom att vänta kan jag få ut så mycket mer av mina medarbetare, av mina barn och vänner. Oavsett om de är snabba och extroverta, eller motsatsen, ger jag dem möjlighet att hinna med och i utbyte får jag det jag faktiskt vill ha – deras idéer och syn på saken.

Hur gör vi med barnen i förskolan? Ger vi dem tid att hinna tänka efter innan de svarar? Låter vi bara de som är snabba i tanken höras?

Vi är nog många som behöver tänka på detta när vi kommunicerar med andra. I medarbetarsamtalet, som ofta följer en frågemall, är det viktigt att inte ställa nästa fråga, eller följdfrågan, för snabbt, utan låta personen hinna tänka. Hur gör vi med barnen i förskolan? Ger vi dem tid att hinna tänka efter innan de svarar? Låter vi bara de som är snabba i tanken höras? Alla barn har rätt att bli lyssnade på, men de behöver också kunna lyssna på andra. Då är chansen större att nå fram till andra, men också att ta in andras budskap. Som pedagoger kan vi lära ut lyssnandets konst och föregå med gott exempel.

Att kunna lyssna är en god egenskap, att faktiskt höra vad någon säger, ta till sig det och förstå budskapet. Vi hör hela tiden, örat tar in ljud även om vi inte lägger märke till dem, men vi lyssnar inte. För att lyssna måste vi viljemässigt fokusera på ljuden, hålla tillbaka tankar och prat och lyssna aktivt. Vår hjärna behöver tränas i att vara uppmärksam på den som pratar och det som sägs. En annan del i att lyssna är att visa den som pratar att vi faktiskt lyssnar och är intresserad av vad hen säger. Till exempel genom att nicka jakande för att visa att vi håller med. 

Samspel, som också är en del av kommunikation, handlar om den dynamiska och ömsesidiga interaktionen mellan människor. Det är en balanserad utväxling av tankar, idéer och känslor som skapar en gemensam förståelse.

Samspel, som också är en del av kommunikation, handlar om den dynamiska och ömsesidiga interaktionen mellan människor. Det är en balanserad utväxling av tankar, idéer och känslor som skapar en gemensam förståelse. Ett lyckat samspel kräver att individer är närvarande och engagerade i stunden. Samspel i förskolan kan handla om att lära sig att leka, dela och arbeta tillsammans med andra barn. Barnen utvecklar sociala färdigheter genom att navigera genom olika leksituationer och lära sig att hantera konflikter på konstruktiva sätt. Genom att samspela med kamrater får de förståelse för andras perspektiv och öva på empati.

Som pedagog spelar du en viktig roll skapa strukturerade aktiviteter som uppmuntrar samarbete och deltagande, vilket stärker barnens förmåga att arbeta tillsammans. Men också genom att genom att modellera positiva samspelsbeteenden och hjälpa barnen att lösa konflikter när de uppstår.

Genom att uttrycka ärlig återkoppling kan vi hjälpa varandra att växa och förbättra våra relationer.

Feedback i sin tur är en viktig del av kommunikation och samspel. Genom att uttrycka ärlig återkoppling kan vi hjälpa varandra att växa och förbättra våra relationer. Positiv feedback stärker självförtroende och motivation, medan konstruktiv kritik kan leda till personlig utveckling och ökad förståelse för varandra. Feedback är en integrerad del av lärandeprocessen i förskolan. Som pedagog ger du barn positiv feedback för att stärka deras självkänsla och motivation. Du ger också konstruktiv feedback för att hjälpa barnen att förstå vad de kan förbättra. På så sätt utvecklas barnens förmåga att reflektera över sitt eget lärande.

Sammanfattningsvis är kommunikation och samspel grundläggande för att skapa starka och meningsfulla relationer. Genom att vara medveten om vårt sätt att kommunicera och interagera kan vi bygga förtroende, förståelse och en djupare relation med andra människor.

Text av Malin Ring, affärsområdeschef Förskola och ansvarig utgivare för Förskoletidningen.
Bild: Maskot/Getty Images.